JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Frågor och svar

Mark- och miljödomstolen har tillgång till nämndens och länsstyrelsens akter. Mark- och miljödomstolen har därmed tillgång till de handlingar som har skickats in tidigare i processen. En handling som exempelvis har skickats in till länsstyrelsen behöver därför inte skickas in igen.

Det tas inte ut några kostnader i överklagade PBL- och miljömål eller vitesmål. Mer information om kostnader hittar ni under fliken ansökningsavgifter och kostnader.

Om mark- och miljödomstolen önskar att du ska komma in med ett yttrande kommer domstolen förelägga dig att yttra dig. Om du bestämmer dig för att inte yttra dig när du har fått ett föreläggande ska du läsa föreläggandet för att se vad som kan komma att hända. Vanligast är att det står att målet kan avgöras utan ditt yttrande. Det innebär att målet avgörs på de befintliga handlingarna i akten. Det innebär inte att domstolen automatiskt kommer att döma till din nackdel.

Handläggningstiden för olika mål varierar. Omfattande skriftväxling och andra handläggningsåtgärder kan medföra längre handläggningstider. I regel avgör mark- och miljödomstolen målen efter tiden de har kommit in till domstolen, det vill säga äldst mål först.

NEJ! Ett överklagande måste komma in inom den föreskrivna tiden, men det går att begära anstånd med att komplettera överklagandet. Överklagandet kan skickas via mail eller fax för att komma in i rätt tid och därefter ett undertecknat original med post.

Ett överklagande skickas till den instans som meddelat beslutet. Beslutande myndighet kommer därefter att pröva om överklagandet kommit in i rätt tid och sedan skicka överklagandet tillsammans med akten till överinstansen.

Normal första åtgärd är att anmäla eventuella överträdelser till tillsynsmyndigheten.

Enligt 26 kap 1 § skall tillsynen säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten skall för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.

För vattenverksamheter är i princip alltid länsstyrelsen tillsynsmyndighet.

För miljöfarlig verksamhet är huvudprincipen den att länsstyrelsen är tillsynsmyndigheten för s.k. A-verksamhet (dvs. större verksamheter som prövas i Miljödomstolen i första instans) och att den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet (t.ex. Miljö- och hälsoskyddsnämnd eller Miljö- och byggnämnd) är tillsynsmyndigheten för övrig verksamhet.

Om tillsynsmyndigheten inte gör något kan den "klagande" försöka få tillsynsmyndigheten att fatta ett beslut. Även om beslutet innebär att tillsynsmyndigheten inte finner skäl vidta någon åtgärd är tillsynsmyndigheten skyldig att på begäran meddela ett beslut i saken. Ett sådant beslut kan också överklagas.

Alternativ till en tillsynsanmälan är att göra en polisanmälan (miljöbrott m.m. enligt 29 kap. miljöbalken) eller att väcka egen talan (genom ansökan om stämning) mot den som överträder gällande bestämmelser. I sistnämnda fall riskerar emellertid den som klagar att få betala ersättning för rättegångskostnader om han förlorar målet. Exempel på sådan talan är talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 § miljöbalken och talan om utrivning eller ändring av en vattenanläggning, när talan grundas på att anläggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte är av laga beskaffenhet eller om ersättning för skada eller intrång genom en sådan anläggning enligt 7 kap. 2 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

En ansökan om vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet ska skickas in i 15 exemplar samt gärna i elektronisk form (redigerbar).

En ansökan om stämning och utdömande av vite skall skickas in i två exemplar.

Vid förhandlingen utgörs vanligtvis mark- och miljödomstolen av en domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde), två särskilda ledamöter (med särskild kompetens inom ämnesområdet) och en protokollförare.

Till förhandlingen är normalt alla parter i målet kallade. I vissa fall har även informerats om förhandlingen i lokala tidningar. Förhandlingen är offentlig och därför har alla intresserade rätt att närvara. Syftet med förhandlingen är att gå igenom ansökan och de synpunkter som framkommit.

Förhandlingen börjar ofta med att den som ansökt om tillstånd redogör för sin verksamhet. Du kommer att få möjlighet att muntligen redogöra för dina synpunkter. Förhandlingen är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet. Du behöver därför inte upprepa vad du redan skrivit till domstolen.

Vid förhandlingen utgörs vanligtvis mark- och miljödomstolen av en domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde), två särskilda ledamöter (med särskild kompetens inom ämnesområdet) och en protokollförare.

Till förhandlingen är normalt alla parter i målet kallade. I vissa fall har även informerats om förhandlingen i lokala tidningar. Förhandlingen är offentlig och därför har alla intresserade rätt att närvara. Syftet med förhandlingen är att gå igenom ansökan och de synpunkter som framkommit och att domstolen ska få ta del av förhållandena på platsen (syn).

Förhandlingen börjar ofta med att den som ansökt om tillstånd redogör för sin verksamhet. Du kommer att få möjlighet att muntligen redogöra för dina synpunkter. Förhandlingen och synen är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet. Du behöver därför inte upprepa vad du redan skrivit till domstolen. Under synen bör du däremot visa det du anser vara viktigt för domstolens bedömning.

Vid sammanträdet utgörs vanligtvis mark- och miljödomstolen av en domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde) och en protokollförare.

Till sammanträdet är normalt alla parter i målet kallade. Sammanträdet är offentligt och därför har även andra intresserade rätt att närvara. Syftet med sammanträdet är att klargöra parternas inställning. Om det behövs kommer domstolen också att ta del av förhållandena på platsen (syn).

Du kommer vid sammanträdet att ges tillfälle att muntligen redogöra för dina synpunkter. Sammanträdet är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet. Du behöver därför inte upprepa vad du redan skrivit. Om det hålls syn bör du däremot visa det du anser vara viktigt för domstolens bedömning.

Vid sammanträdet utgörs vanligtvis mark- och miljödomstolen av en domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde) och en protokollförare. I bland deltar även särskilda ledamöter med särskild kompentens inom ämnesområdet.

Till sammanträdet är normalt alla parter i målet kallade. Sammanträdet är offentligt och därför har även andra intresserade rätt att närvara. Syftet med sammanträdet är att klargöra parternas inställning

Du kommer vid sammanträdet att ges tillfälle att muntligen redogöra för dina synpunkter. Sammanträdet är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet. Du behöver därför inte upprepa vad du redan skrivit.

Vid sammanträdet utgörs vanligtvis mark- och miljödomstolen av en domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde) och en protokollförare. I bland deltar även särskilda ledamöter med särskild kompentens inom ämnesområdet.

Till sammanträdet är normalt alla parter i målet kallade. I vissa fall har även informerats om sammanträdet i lokala tidningar. Sammanträdet är offentligt och därför har alla intresserade rätt att närvara. Syftet med sammanträdet är att klargöra parternas inställning och att domstolen ska få ta del av förhållandena på platsen (syn).

Sammanträdet börjar ofta med att den som ansökt om tillstånd redogör för sin verksamhet. Du kommer att få möjlighet att muntligen redogöra för dina synpunkter. Sammanträdet och synen är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet. Du behöver därför inte upprepa vad du redan skrivit till domstolen. Under synen bör du däremot visa det du anser vara viktigt för domstolens bedömning.

Vid sammanträdet utgörs vanligtvis mark- och miljödomstolen av en domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde) och en protokollförare. I bland deltar även särskilda ledamöter med särskild kompentens inom ämnesområdet.

Till sammanträdet är normalt alla parter i målet kallade. Sammanträdet är offentligt och därför har även andra intresserade rätt att närvara. Syftet med sammanträdet är att klargöra parternas inställning och att domstolen ska få ta del av förhållandena på platsen (syn). Även vittnen som part har åberopat kommer att höras under sammanträdet.

Du kommer vid sammanträdet att ges tillfälle att muntligen redogöra för dina synpunkter. Sammanträdet och synen är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet. Du behöver därför inte upprepa vad du redan skrivit. Under synen bör du däremot visa det du anser vara viktigt för domstolens bedömning.

Alla mål är inte sådana att det går att komma överens (förlikning) men i de mål domstolen bedömer att detta är möjligt kommer frågan att tas upp. Det är därför bra om du innan sammanträdet funderar över vilka förlikningsmöjligheter som finns och undersöker möjligheten till förlikning.

Vid syn deltar normalt mark- och miljödomstolen med en domare, som är rättens ordförande, och ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde) och en protokollförare.

Till syn kallas normalt alla parter i målet.  Domstolen beaktar alltid den skriftliga handläggningen i målet som du inte behöver upprepa. Under synen bör du däremot visa det du anser vara viktigt för domstolens bedömning.

Vid undersökning deltar normalt mark- och miljödomstolen med en domare, som är rättens ordförande, och ett tekniskt råd (specialistdomare inom aktuellt ämnesområde) och en protokollförare. Ibland kan dock bara domare eller tekniskt råd delta.

Din närvaro är inte nödvändig men du får närvara.



Senast ändrad: 2015-11-05