JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Plan- och byggmål

Mark- och miljödomstolen prövar mål enligt plan- och bygglagen antingen som första instans eller, som andra eller tredje instans.

 

Förstainstansmål

Förstainstansmålen är få. Vanligast är vitesmål då tillsynsmyndigheter, t.ex. kommunala byggnadsnämnder, ansöker om utdömande av vite när någon inte följt ett föreläggande som myndigheten tidigare har beslutat om med stöd av plan- och bygglagen. Andra mer sällan förekommande exempel är mål om inlösen och ersättning för intrång i pågående markanvändning samt mål om gatukostnadsersättning.

 

Överklagandemål

Vilka mål rör det sig om?

Exempel på beslut som kan överklagas till mark- och miljödomstolen är beslut om detaljplaner, bygglov och tillsynsbeslut.

Ett beslut att anta en detaljplan fattas av kommunfullmäktige eller, efter delegation, av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Det beslutet kan numera, efter den 1 juni 2016, överklagas direkt till mark- och miljödomstolen.

Bygglovsbeslut, tillsynsbeslut m.fl. fattas av kommunernas byggnadsnämnd eller, på delegation, av någon kommunal tjänstman. De besluten kan också överklagas, först till länsstyrelsen och sedan, om man inte är nöjd med länsstyrelsens beslut, till mark- och miljödomstolen.

Tillsynsbeslut tas av kommunen och kan t.ex. innebära att bevaka att byggnader uppförs på rätt sätt, d.v.s. enligt bygglov eller enligt detaljplaner, att byggnader eller tomter hålls i vårdat skick eller som beslut om ställningstagande till allmänhetens att hantera allmänhetens klagomål och anmälningar om otillåtna byggnadsåtgärder.

  

Vad ska ett överklagande innehålla?

Ett överklagande ska, förutom kontaktuppgifter, innehålla uppgift om

  • det beslut som överklagas,
  • den ändring som begärs (yrkas), samt
  • skälen till varför beslutet bör ändras.

 

Målens handläggning 

Ett överklagande ska vara ställt till mark- och miljödomstolen men skickas till den myndighet (länsstyrelsen, kommunfullmäktige, byggnadsnämnd eller motsvarande) som beslutat i ärendet. Den myndighet ska då pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet kommit in i rätt tid överlämnas det till mark- och miljödomstolen som prövar det överklagade beslutet. Det är också domstolen som prövar om den som överklagar har rätt att överklaga.

Huvudregeln är att handläggningen hos mark- och miljödomstolen är skriftlig. Det är vanligt att mark- och miljödomstolen skickar överklagandet till motparter som får möjlighet att bemöta överklagandet. Den som har överklagat får därefter vanligtvis möjlighet att bemöta de yttranden som har kommit in. I vissa fall hålls sammanträde och syn på plats. Mark- och miljödomstolen meddelar sedan sitt beslut (dom) som skickas till den som har överklagat och berörda motparter i målet.

 

Här får du reda på mer

Mer information om mål enligt plan- och bygglagen hittar du här, PM Mål enligt plan- och bygglagen.




Senast ändrad: 2015-10-20