JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Utfärdad kungörelse

Följande kungörelse har utfärdats i målet.

Mark- och miljödomstolen

Trafikverket har vid Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, ansökt om tillstånd att anlägga Västlänken och Olskrokens planskildhet inom Göteborgs och Mölndals kommuner (mål M 638-16).

Västlänken är en cirka åtta km lång järnvägssträcka varav drygt sex km går i tunnel. Västlänken inkluderar även tre underjordiska stationer vid Göteborgs central, Haga och Korsvägen. Det uppgivna syftet med Västlänken är att öka järnvägens kapacitet och framkomligheten så att resandet i Göteborg och Västsverige underlättas. Regeringen har den 26 juni 2014 beslutat tillåta att planerad utbyggnad av Västlänken i Göteborgs kommun ska ske enligt alternativet Haga – Korsvägen via Älvstranden.

I öst ansluter Västlänken till Olskroken planskildhet som innebär en ombyggnad till fullständig planskildhet av knutpunkten mellan bland annat Bohusbanan, Norge-/Vänerbanan och Västra Stambanan. Det uppgivna syftet med Olskroken planskildhet är att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet samt öka driftsäkerheten i hela Västsveriges järnvägssystem.

Ansökan omfattar projektens samtliga tillstånds- och anmälningspliktiga vattenverksamheter samt dess miljöfarliga verksamheter. Anläggningsprojektet beräknas pågå under totalt 8-10 år. Arbetena innefattar bl.a. schakt i jord och sprängning av bergtunnlar, underjordsanläggningar, installationsarbeten, bortledande av grundvatten och infiltration av vatten. Ansökta vattenverksamheter ska enligt Trafikverket, med angivna försiktighetsmått och skyddsåtgärder, inte medföra någon skada på motstående intressen, varför någon ersättning inte erbjudits berörda sakägare.

Ansökt vattenverksamhet uppges kunna beröra ett större antal fastigheter utmed och invid den planerade spårsträckningen och de arbeten som projektet genererar. De av Trafikverket uppgivna sakägarna får en kopia av denna kungörelse via brev från domstolen. En miljökonsekvensbeskrivning har getts in.

Ägare av fastigheter som berörs av ansökan avseende vattenverksamhet ska till mark- och miljödomstolen uppge innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som har upplåtits i fastigheten. Underlåts detta utan giltigt skäl och uppstår på grund av detta skada för sådana sakägare, ska fastighetsägaren ersätta skadan.

Synpunkter med anledning av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen ska ges in skriftligen till Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Box 1070, 462 28 Vänersborg eller via e-post mmd.vanersborg@dom.se senast den 15 december 2016. Domstolens målnummer M 638-16 ska anges i inlagor till domstolen. Yrkanden om ersättning framställs helst skriftligen inom samma tid och senast vid domstolens kommande huvudförhandling. Domstolen får avvisa senare framställda yrkanden.

Handlingarna i målet finns tillgängliga på domstolens kansli och hos aktförvararen Karin Holmström, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Köpmangatan 20, Göteborg (tel 031-3682422). Mer information om handläggningen samt länk till ansökan i digital form finns på domstolens hemsida www.vanersborgstingsratt.domstol.se. Kallelser och andra meddelanden införs i Göteborgs-Posten.

-----------------

Vad gäller stycket

Ägare av fastigheter som berörs av ansökan avseende vattenverksamhet ska till mark- och miljödomstolen uppge innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som har upplåtits i fastigheten. Underlåts detta utan giltigt skäl och uppstår på grund av detta skada för sådana sakägare, ska fastighetsägaren ersätta skadan.

kan anmärkas följande.

Texten är en avskrift av 22 kap. 7 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen är skyldig att upplysa om bestämmelsen.

Förklaringen är

- I mål om vattenverksamhet har domstolen att pröva frågor om ersättning till följd av verksamheten

- En sökande har därför skyldighet att uppge namn och adress på berörda fastighetsägare och andra kända sakägare.

- Namn och adress på berörda fastighetsägare går att söka i fastighetsregistret

- Motsvarande register för servituts- och nyttjanderättshavare samt innehavare av elektrisk kraft finns inte

- Det är därför lagt på fastighetsägarna att tala om för domstolen vilka "underupplåtelser" som finns så att domstolen kan underrätta även dem om ansökan.

- Det fastighetsägaren riskerar om de inte uppger innehavare av angivna upplåtelser är skadeståndsskyldighet gentemot servituts- och nyttjanderättshavare samt innehavare av elektrisk kraft om dessa drabbas av skada som de inte kunnat bevaka pga. att de inte underrättats om en vattenverksamhet.

- Underrättelseskyldigheten och risken för skadeståndsskyldighet gäller "endast" skador/olägenheter till följd av vattenverksamhet; i detta fall framförallt bortledning av grundvatten som åtminstone teoretiskt kan föranleda sättningar i byggnader samt arbeten i vattendrag.

- Beträffande miljöfarlig verksamhet gäller en annan ordning. Där prövas eventuella ersättningsfrågor i en särskild process när skada inträffat. Här finns ingen skyldighet att underrätta om upplåtelser och heller ingen risk för skadeståndsskyldighet för fastighetsägare kontra nyttjanderättshavare m.fl.

- Fastighetsägaren ska uppge innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som har upplåtits i fastigheten; dvs. namn och adress på innehavarna av rättigheten.

- Domstolen skickar sedan ut en kopia av kungörelsen till dessa "innehavare".

 - - - - - - - - --

Vad gäller att sakägare ska framställa ersättningsanspråk senast den 15 december kan anmärkas följande.

Det är självfallet omöjligt att förutsäga om ansökt vattenverksamhet (grundvattenbortledning och byggande i vatten) kommer att förorsaka sättningsskador eller andra skador på byggnader eller anläggningar i tunnelns närhet.

För vattenverksamhet gäller mot denna bakgrund att den som, sedan arbetena utförts, anser sig ha drabbats av skador som inte förutsågs av mark- och miljödomstolen när tillståndet meddelades, i efterhand får framställa anspråk på ersättning enligt 31 kap. miljöbalken. Anspråk på grund av s.k. oförutsedda skador får framställas till mark- och miljödomstolen inom viss tid. Denna tid bestäms av domstolen i samband med domen och ska vara minst 5 år och högst tjugo år räknat från utgången av den tid inom vilken arbetena ska vara utförda.

Rätten att framställa anspråk på ersättning till följd av oförutsedd skada tillkommer alla och förutsätter inte att man i tillståndsprocessen förbehållit sig denna rätt. I en process om oförutsedd skada gäller att verksamhetsutövaren – precis som i tillståndsprocessen – som huvudregel ska svara för både sina egna som sakägarens rättegångskostnader.

Ersättningsfrågor hänförliga till miljöfarlig verksamhet (t.ex. sprängning och schaktning) prövas inte i tillståndsmålet. För sådana ersättningsfrågor gäller istället att den skadelidande när skada inträffat får väcka talan mot verksamhetsutövaren (se 32 kap. miljöbalken). I en sådan process gäller vanliga regler om rättegångskostnader, dvs. förloraren får som huvudregel stå vinnarens rättegångskostnader.




Senast ändrad: 2017-03-15